Atteviks honungsbin

Atteviks honungsbin

Som en del av Atteviks miljösatsning har vi anställt 50 000 bin. En tredjedel av den mat vi äter framställs tack vare bins hårda slit. Bina är viktiga för oss människor och står för väldigt mycket i vår vardag som vi tar för given, därför känns det fint att vara med att sponsra detta projekt och stödja binas fina arbete för naturen.

När du köper en miljöbil av oss får du en burk honung framställd av våra egna Atteviksbin. Vi värnar om vår miljö!

 Honungsbin (Apis mellifera)

Bin lever i ett samhälle som under sommaren består av en drottning, mellan 500-2000 drönare och upp emot 50 000 arbetsbin. Under hösten dödas alla drönare och svaga, gamla arbetsbin dör. Kvar blir drottningen och ett par tusen arbetsbin. Arbetsbina håller drottningen i lagom temperatur under hela vintern. De sover aldrig eller går i dvala utan turas om att värma och att mata drottningen.

Under sommaren samlar bina bl a pollen (protein), nektar (kolhydrater) och vatten. I sin jakt efter pollen och nektar besöker de ett stort antal blommor och dess pollen fastnar på bina. När bina landar i nästa blomma fastnar pollen i denna och blomman blir på så vis befruktad. Nektarn omvandlar bina i sin honungsmage till honung som de lagrar i celler på vaxkakor. Bin är selektiva och går bara på växter och blommor för att hitta föda, till skillnad mot getingar som ofta är påträngande när söta drycker och mat finns tillgängligt.

Produkter som kan tas tillvara från ett bisamhälle är pollen, propolis (ett slags kitt som de tätar sin bostad med) och honung. Honung är deras vinterföda. När vi tagit honungen (kallas för att skatta samhället) måste man ersätta den. Som foder istället för honungen får de en 66%-ig sockerlösning som bina behandlar likvärdigt med nektar och förvarar i cellerna i vaxkakorna.

Källa: Faktablad från MiKas Honung.

 

Honung. En söt svensk historia.
För att få fram ett halvt kilo honung måste bisamhället tillryggalägga en flygsträcka som kan mätas i varv runt jorden. Så – grattis om du har förmånen att kunna äta från en burk med äkta svensk honung. Den lena naturprodukten är så eftertraktad av oss konsumenter att bina verkligen måste vara ”flitiga som bin” för att hinna.

Honungen används naturell som sötningsmedel, som smakförhöjare i matlagning och till massor av annat där man söker den välgörande goda aromen. Bina har emellertid sin största betydelse på ett helt annat plan än som producenter av honung. De svarar för transporten av pollen från den ena blomman till den andra. En transport utan vilken vilda och odlade växter i allmänhet inte kan utveckla frukter och frön.

Binas arbete som pollinatörer är viktigt för det svenska växtriket – och den svenska ekonomin. Den mängd frukter och frön från odlade växter som utvecklas tack vare ett bis blombesök går inte att värdesätta i kronor och ören. En om möjligt ännu större betydelse har bina som pollinatörer i den vilda vegetationen. Det kan vara bra att känna till innan du nästa gång viftar irriterat när ett bi kommer flygande.

Några konstateranden om svensk biodling
Efterfrågan på svensk honung är mycket större än produktionen
- Sveriges biodlare producerar endast hälften av landets konsumtion
- Cirka 3000 ton honung samlar våra svenska bin ihop varje år

Pollinerande bin ger bättre lönsamhet
- Mellan 15-45% skördeökning har konstaterats i jämförande rapsförsök
- Bina ökar skördarna i såväl vilda som odlade bär- och frukter
- Pollineringens totala värde beräknas till mellan 1-2 miljarder kr

Biodlingen måste öka
- Antalet biodlare och mängden bisamhällen har minskat kraftigt de senaste 20 åren
- Vi har nu stor brist på pollinerande insekter i det svenska landskapet

Källa: Sveriges Biodlares Riksförbund, ”Biodling ger mer än du anar”, www.biodlarna.se